Att känna sig liten

graatandepojkar

Det har varit lite för mycket som har hänt i mitt liv på kort tid och jag har inte orkat stanna upp och landa i allt. Jag har försökt att sysselsätta mig på bästa sätt för att slippa ta hand om alla känslor och tankar som dykt upp. Jag har in i det sista tryckt undan allt det jobbiga. Men tillslut går det inte längre. Som ett brev på posten kommer då ångesten. Jag har dom senaste dagarna känt av den lite smygande. Känt att andningen börjat bli snabb och ytlig, haft ett tryck över bröstet och en känsla av oro och stress inom mig. Det kommer sedan till en punkt då man helt enkelt bara bryter ihop. Marken under en rämnar och alla jobbiga tankar och känslor sköljer över en. Jag har varit med om det förr och jag vet att man bara måste ta sig igenom dessa jobbiga dagar. Jag hatar verkligen att må dåligt, jag tycker att jag mått dåligt tillräckligt mycket i mitt liv. Kan inte jag bara få vara lycklig och må bra. Men jag vet att jag även denna gång klarar av det. Jag vet att det blev såhär pågrund av att jag inte tillät mig att känna dom känslor som kommit i och med allt som hänt i mitt liv den senaste tiden. Jag vet att jag kommer att komma på banan igen, att jag snart kommer att få må bra igen. Jag måste bara ta mig igenom några tunga och ångestfyllda dagar först.

Vi alla känner oss nog liten ibland. Vi tvivlar kanske på oss själva och ifrågasätter vårt eget värde. Alla stunder och delar av livet är inte alltid en dans på rosor. Vi måste få tillåta oss att må dåligt ibland. För så är det för alla. Trots att Facebook och Instagram gärna får oss att tro att alla andra lever perfekta liv och alltid är glada och lyckliga så är det ju inte så. Alla har vi våra problem och bekymmer.  Oftast är det ju trots allt i svåra tider och motgångar som man också växer och blir starkare som människa. För när man väl är i det så klarar man så mycket mer än man kan tro. Man vet att det inte finns något annat alternativ än att ta sig igenom dom tuffa tiderna i livet.

Min tillvara känns mörk och förvirrande just nu och kommer nog att göra det några dagar. Jag har backat några steg på min så kallade stege. Många tårar har och kommer att fällas och många jobbiga tankar kommer jag att brottas med. Men så måste det få vara, jag kan inte längre skjuta upp alla känslor jag har inom mig. Jag måste ta hand om dom nu, jag måste låta dom komma för att jag sen ska kunna må bra igen och för att jag ska kunna komma tillbaka på stegpinnen som jag tidigare stått på. Och för att jag sen ska kunna fortsätta klättra uppåt mot mina drömmar och mål.

Ta hand om er!

Namaste!

Annonser

2 reaktioner till “Att känna sig liten

  1. All kärlek till dig! Du vet att jag alltid finns och lyssnar. Du är stark och att känna sig liten är en del av ett stort liv.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s